torsdag 21 april 2011

Påskhälsning

Fåtöljen är tom.
I måndags lämnade  min Cavalier "Pricken" mig för alltid. Han har varit min bästa kompis och vän i 11 år.  Han följde med mig överallt. När man lever ensam som jag har gjort nu under ett antal år, så har det varit ett otroligt sällskap. Jag har aldrig känt mig ensam. Pricken var alltid med mig. Han var min vän i vått och torrt. Han var med på jobbet, när vi åkte ut på havet och  på allehanda utflykter. Det blev så tyst här hemma.

 Jag har ju så klart mina barn och barnbarn som jag älskar och som betyder så mycket för mig, men de har ju sina egna liv.
Just nu är mitt yngsta barnbarn Ella  här hos mig och det är jag så glad för och det känns så skönt.

 
Här är ett kort på Pricken som valp
I morgon är jag hönan Agda, hon  som är så förvirrad och som inte vet vart hon går och lägger sina ägg. Hon brukar förirra sig upp i bergen.  Det är en tradition jag har haft ända sedan mina äldsta barnbarn var små och nu är de tonåringar, men de vill fortfarande vara med och leta ägg i bergen.

Många Påskkramar från Mig

13 kommentarer:

Carina Bergius sa...

Förstår att det känns tungt!! Stor Kram kommer här liksom en önskan om en skön påsk trots sorgen i hjärtat!

SoF sa...

Ja då blir det en annorlunda Påskhelg (och framöver) för dig Marita.
Jag har aldrig haft något husdjur och kan därför inte riktigt sätta mig in i känslan, men förstår att det måste kännas tomt, när jag läser din text.

Önskar dig en fin samvaro tillsammans med din familj!

littahvert sa...

Det er trist og leit, man blir så glad i disse dyrene..........
Du får alikevel ha en god påske tross i tapet.

Snäckskalsdalen. sa...

Oh, ja, jag vet hur det är när man inte har vovven hos sig längre.....men dom tar ju slut dom små liven. Man får tänka att dom har det väldigt bra hos den där tanten i hundhimlen som matar dom med korv och annat gott HELA tiden.

Jag såg din fina annons i dett av reklambladen som kom iförrgår! Jättefin annons.

Agneta kram

Hemmavid sa...

Jag förstår att det känns tomt...

Det blir alltid ett tomrum som är svårt att fylla när någon som man är van att ha omkring sig inte längre finns kvar...

Hoppas att du får en fin påskhelg, trots allt...

Kramen Jenny

Min-Hus sa...

....wonderfull pictures!!
Frohe Ostern !!
Many Greatings
Anja

Tinas vita bo sa...

Åh Marita, vad tråkigt... Bävar för den dagen då mina katter "går"..

Hoppas du får en trevlig Påsk iallafall...

Som vanligt underbara bilder!!

Bamsekram Tina

Ulrike sa...

...Frohe Ostern...
tolle Bilder, sehr schön Eingerichtet...

sonnige Feiertage
Ulrike aus Deutschland

Nordisk gammelt sa...

Påskehilsen til dig i dit smukke hjem.

pia sa...

Hej!
Kollar din blogg nästan varje dag, följer dina fina prommenader med Pricken. Läser nu ditt inlägg med tårar i ögonen....Det är så sorgligt när de inte är med oss längre våra små kompisar.
Texten från ett kort jag fick när en av mina älskade katter hade somnat in....

Visst känns det tungt när någon vi håller av inte längre är där.
Men det hör nu en gång till att allt inte blir som man vill.
Minns det som varit
med glädje i själen
och rikta din blick
högt över träden
Kram pia

Nellie sa...

Alltid så tråkigt när goa vänner lämnar en! Saknar fortfarande min favoritkatt (18 år sedan!!), och min förra hund är också fortfarande mycket saknad. Sonen, 13 år säger ofta spontant att han saknar honom, och då har han varit borta i 7 år nu. Och fastän vi har ny hund sedan 6 år... Vi stod ut ett helt år utan hund...världens längsta år!! Det är ju så tomt i huset och på promenaderna. Tur att du har barnbarnen att bruka tid och slösa kramar på! Tröstkram fr Nellie

Nellie sa...

Tack själv för besöket på bloggen, och välkommen som följare!! Ja, visst var det trevligt i Danmark. Jag var alldeles pirrig i kroppen i flera dagar efter resan. Fick så mkt intryck och hade mkt positiv energi med mig hem efter att ha träffat alla trevliga personer som var med på resan. Låter bra att ni skaffar en ny hund, det hjälper ju lite att fylla ut tomrummet. Min förra hund valde ett synnerligen dumt ställe att ha som sin plats. Varje gång jag gick ut ur det gamla vardagsrummet (nuvarande matsalen) och svängde av mot köket, så tvingades jag ta ett stort kliv över honom. Efter 7 år tillsammans så gick det av bara farten när man skulle hämta något gott i reklampauserna... Det tog lång tid för mig att sluta ta det där steget, efter att vi var tvungna att ta bort honom. Lycka till med hundletandet! Kram

Min vindsvåning på landet sa...

Hej
De där är tufft.
Saknaden sitter i läääänge. Min lilla Fia fick somna in den 18 Januari i år.De var den värsta dagen i mitt liv. Sitter här med tårar på min kind & lider med dig vännen.
Kramar i massor
Sus